Vinlistor och ockultism

Petrus Pomerol 1990 label image

 

”Fine Dining” och överkomliga kvalitetsviner är en så ytterst sällsynt företeelse att man inte kan låta bli att fråga sig om den existerar alls. Vinlistor utgör istället en slags krögarnas straffskatt på vinälskarna för att kompensera för alla kostsamma skum, damm, rök och dekonstruktiva emulsioner.

Det är ju inte dyrare att lagra en flaska Egri Bikavér än en pava Petrus. Samma storlek, samma vikt, samma skatt och serveras vid samma temperatur. Skillnaden är helt och hållet restaurangens (procentuella) påslag. Ekvationen är dessutom oftast extra deprimerande när man inser att det är de finaste krogarna som lägger på mest – de som verkligen lägger ner tid och lust på att hitta godbitarna i vinvärlden.

Dessutom verkar det också finnas en sanning i påståendet att: ju finare krog = ju högre påslag = ingen offentlig vinlista

Hm. För visst skulle det väl påverka en potentiell gäst att se att det knappt finns vin under 800 kronor flaskan värt att beställa när man nu bestämt sig för att äta för en förmögenhet? Man visar gärna upp sin sommelier på hemsidan, men allt för sällan vilka viner man erbjuder eller till vilka priser gästerna förväntas betala för dem. Kanske just därför. Hålls de rent av hemliga för de inte tål att se dagens ljus? Ren och skär vin-ockultism.

Detta är dåligt. Mycket dåligt!

Av Sveriges samtliga (14st) stjärnkrogar år 2009 har endast fem stycken vinlistorna utlagda på nätet. Av de 2-stjärniga, ingen.

De goda exemplen är dock:

Frantzén/Lindeberg (Stockholm) 

Operakällaren (Stockholm) 

Basement (Göteborg) 

Fond (Göteborg) 

Sjömagasinet (Göteborg)

 

Heder åt dem!

(newt)

Annonser

2 responses to “Vinlistor och ockultism

  1. Publicering av vinlistan och även menyn borde vara till fördel inte bara för gästen utan även för restaurangen. Var nyligen på Mathias Dahlgren matsalen tillsammans med en kompis som är mycket duktig på vin. Han hittar alltid utmärkta viner i listan. Särskilt på ett ställe som MD – som har en tjock egen lista samt tillgång till Grands viner – tar det dock lång tid att välja vin. Vi satt och funderade i minst en halvtimme innan vi bestämde oss. När vi till slut beställt bl.a. en riesling får vi efter 10 minuter höra att den årgång vi beställt är slut men att vi kan få en annan årgång. Den senare årgången skall dock vara riktigt dålig varför det bara var börja fundera igen. Har förståelse för att detta kan inträffa på en restaurang men efter att man som svar på frågan om varför vinlistan inte finns på hemsidan fått svaret att vinlistan uppdateras dagligen känns det inte ok. Och även om den nu skulle ändras så ofta: hur svårt kan det vara att lägga upp en pdf-fil på nätet? Knappast mer tidskrävande än att skriva ut flera tjocka vinlistor. När det gäller Mathias Dahlgren känns även hans ovilja att publicera menyn på nätet väldigt fånig. På hemsidan står det att menyn byts dagligen och i menyn inne i restaurangen har jag för mig att en pr-byrå har skrivit något fånigt om samma sak. Vi serverades dock exakt samma mat som en matbloggare fick en månad tidigare. Vill dock tillägga att maten var mycket god, även om det som alltid hos Mathias var extremt små rätter, på gränsen till det snåla. Hur man kan servera smaklösa odlade blåbär som kaffegodis är dock obegripligt.

  2. newtraveller

    Björn,
    Ja, i ärlighetens namn verkar oviljan att publicera vinpriserna hänga ihop med hur pinsamt höga påslag man har.
    Vad gäller de ”ockulta” menyerna – känns det mer som Härma El Bulli-fasoner…

    Alla menyer/rätter måste planeras & prövas ut så att man inte skulle ha tid att lägga ut den informationen som PDF är bara trams.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s